Ikväll har jag varit på Internetworlds prisgala Topp 100 Sveriges bästa sajter 2008. Många kan idag. Trots att SVT ligger tvåa är det anmärkningsvärt att det bara är de stora drakarna bland de svenska nyhetssajterna som hamnat bland de hundra bästa. Samtidigt som många små bolag som sysslar med helt andra saker än journalistik hamnar där efter bara ett år eller två.
Landsortstidningarnas webbsatsningar lyser alltså med sin frånvaro bland de 100 bästa sajterna. Det oroar mig. Sällan har intresset för lokala nyheter varit så (mätbart) stort. Här borde det finnas en jättepotential. När ska de inse att prenumerationsstocken för pappret som till stor del består av folk 55+ troligtvis inte kommer att föryngras nämnvärt hur bra papperstidning de än gör? Alltför sent är jag rädd och då finns kanske inga pengar kvar att göra den där satsningen på en riktigt grym journalistisk webb som är tillräckligt spännande och utmanande att den lockar de digitala infödingarna som just nu är under 25 år.
De traditionella mediehusen (läs tidningar) håller på att tappa mark till nya aktörer som inte alltid sysslar med journalistik och inte är bundna vid gamla sätt att kommunicera. Dagens unga vuxna litar visserligen på traditionella medier men i väldigt hög grad även på varandra som förmedlare av nyheter och information.
Det senare har man tagit fasta på vid utvecklandet av Visit Sweden, som ikväll utsågs till Sveriges bästa sajt 2008. I Community of Sweden som är kopplad till sajten vågar man tappa kontrollen över vad som ska skrivas om vårt land till potentiella besökare. Idag har de över 4000 registrerade användare som älskar Sverige och som inte bara avslöjar sina smultronställen utan även recenserar hotell, berättar sina egna historier och lägger upp sina bilder. Vem skulle du själv lita mest på? Turistrådet eller en annan resenär?
De använder sig också av Google maps för att placera bilderna på en interaktiv karta. Något tidningar skulle kunna göra med hela sitt artikelarkiv. Tänk dig att klicka på din hemby och få upp alla artiklar som tidningen skrivit de senaste åren om händelser i byn. Det är väldigt vanligt i andra länder. Milwaukee Journal Senteniel i USA lät förresten läsarna rapportera in väntetider i vallokalerna under presidentvalet förra veckan som presenterades på sajten som en klickbar Googlemap.
Och har ni möjligen hört mig föreläsa om Crossmedia har ni fått ännu fler exempel. I Sverige är det ännu inte lika vanligt. Svenska Dagbladet gör det med dagshändelser på sin Stockholmskarta. De blev förresten årets mediesajt. Mer sådana smarta servicefunktioner tack!
De bästa platserna på nätet ger intryck av att älska sina brukare. Den man älskar vill man umgås med, berätta saker för, lyssna på och skoja med. De har en ständigt pågående kommunikation men sina användare både om innehåll men också om nya funktioner.
Sajterna som presenterades i kväll visade upp många kreativa lösningar på att skapa relationer till sina användare. Det är naturligtvis viktigt men det blir nog aldrig som jag och min DN-prenumeration. Den kommer jag säket att leva med resten av livet vid frukostbordet. Men på nätet är jag alltid otrogen i mina medieval.
Apropå det skriver Internetworlds chefredaktör Magnus Höij i senaste numrets ledare “Att agera som om världen snurrade kring den egna sajten är både dumt och patetiskt.” Det är värt att fundera en stund på.
